?

Log in

therefore I journal, I vent

cirynne in babelsbibliotek

Predikanten av Camilla Läckberg

Dagen började lovande. Han vaknade tidigt, innan övriga familjen, och lyckades obemärkt smita ut efter att så ljudlöst som möjligt ha dragit på sig kläderna. Han lyckades också få med sig riddarhjälmen och träsvärdet som han lyckligt svingade medan han sprang de hundra meterna från huset bort till Kungsklyftans mynning. Han stannade till för ett ögonblick och tittade vördnadsfullt in i den branta skrevan mitt i berget. Det var två meter mellan bergssidorna som tornade upp sig ett tiotal meter mot himlen där sommarsolen precis hade börjat klättra. Tre stora stenblock hade för evigt blivit hängande mitt i bergsklyftan och utgjorde en imponerande syn. Platsen hade en magisk dragningskraft på en sexåring och det faktum att Kungsklyftan var förbjuden mark gjorde den inte mindre lockande.

Namnet hade den fått när Oscar II besökte Fjällbacka i slutet av 1800-talet, men det var inget han visste, eller brydde sig om, när han sakta smög sig in i skuggorna, med träsvärdet redo för anfall. Däremot hade hans pappa berättat att scenerna från Helvetsgapet i filmen om Ronja Rövardotter hade spelats in i Kungsklyftan, och när han själv såg filmen hade det kittlat lite extra i magen när han såg rövarhövdingen Mattis rida där igenom. Ibland lekte han rövare här, men idag var han riddare. Riddare av runda bordet, som i den stora fina färgboken han fått i födelsedagspresent av mormor.



Jag har aldrig varit vidare förtjust i deckare och allt som oftast tyckt att svenska författare över lag inte haft så mycket att komma med. Jag tror att jag får börja revidera mina åsikter. Camilla Läckberg är en skicklig och helt enkelt gör bra författare (plus att hon var med i Babyboom på tv4+ i måndags :P )!

I alla fall, detta är hennes andra bok om poliserna på polisstationen i Tanumshede. Böckerna utspelar sig i det lilla samhället Fjällbacka. Böckerna handlar om samma personer, främst då kanske Patrik Hedström, polis i Tanumshede. Men även Erika, en författare, hennes syster Anna med barnen Emma och Adrian, Lucas (Annas hustrumisshandlande man), den romantiske polisen Martin, den rättframma Annika, polisstationens chef Mellberg som har ett fågelbo på huvudet... Listan kan göras lång och väldigt utförligt beskriven. Men boken är så fruktansvärt bra och det är så frustrerande när man verkligen vill läsa och Tyra skriker och man måste sluta. Spännande, men är samtidigt inte bara inriktad på fallet som poliserna försöker lösa, utan även människorna bakom fasaderna.

Tycka om denna boken! Har även läst ettan Isprinsessan, också lika bra. Ska gå och inhandla bok tre imorgon tror jag.

Tack för mig,

//Jeanette
Tags: ,

Comments